Musik

Coup de Grâce

På fredag släpps ‘Coup de Grâce’, en EP med 4 låtar. Alla låtar är skrivna av mig och Tony Lind och mixade och masterade av Oscar Harryson. Omslagsfoto och layout har jag gjort själv, och loggan är Jakob Ljung upphovsperson till.

Här är låtarna, och alla medverkande:

  1. Coup de Grâce

    Sång: Christopher Broman Tak, Johanna Tak, Tomas Juto, Tony Lind, Emma Moberg, Erika Iljero-Winnberg, Henning Iljero-Winnberg och Robin Tinglöf.

    Trummor: Tony Lind

    Slagverk: Tony Lind och Tomas Juto

    Gitarr: Robin Tinglöf

    Tramporgel: Henning Iljero-Winnberg

    Blås och blåsarr: Andreas Kjäll

    Bas: Christopher Broman Tak

  2. Darkening

    Sång, bas och gitarr: Christopher Broman Tak

    Slidegitarr och gitarrsolo: Oscar Harryson

    Trummor: Tony Lind och Henrik Ståhlberg

    Slagverk: Henrik Ståhlberg

    Keyboards: Henning Iljero-Winnberg

  3. Shutter

    Sång, bas och gitarrer: Christopher Broman Tak

    Kör: Johanna Tak

    Gitarrsolo: Oscar Harryson

    Trummor och slagverk: Henrik Ståhlberg

    Keyboards: Henning Iljero-Winnberg

  4. Cain

    Sång, bas och gitarrer: Christopher Broman Tak

    Kör: Johanna Tak

    Trummor och slagverk: Henrik Ståhlberg

    Munspel: Mårten Forssman

Här är en länk för att förspara EPn i sin föredragna streamingtjänst.

Release fredagen den 25 augusti

Fredagen den 25 augusti släpps singeln ‘Darkening’, som jag skrev om i förra posten. Låten kommer att finnas i två versioner, ‘Darkening’ och ‘Darkening (even darker mix)’. Samma låt, men med lite olika sound och känsla. Jag är sjukt pepp och ser fram emot att höra vad alla tycker!

Här är ett par spellistor med låtar som Jim Gordon spelade in under sin aktiva karriär, innan allt gick åt skogen. Något att lyssna på, i väntan på ‘Darkening’ som handlar om just Jim Gordon:

Apple Music

Spotify

…och en intressant artikel från LA Times.

Edit: Nu finns länk för pre-save av Darkening!

Darkening

Det börjar närma sig nu! I slutet av augusti släpps första singeln från det kommande Unwritten Songs-albumet, och låten heter “Darkening”. Musiken har jag skrivit, och för den ypperliga texten står Tony Lind.

“Darkening” handlar i grund och botten om psykisk ohälsa, men med utgångspunkt hos en av 1900-talets absolut mest anlitade trummisar, Jim Gordon. Under 60- och 70-talen spelade han trummor med i princip allt och alla inom den amerikanska musikvärlden, och med det kom också det, för branschen och tiden, inte helt ovanliga drog- och alkoholmissbruket. För att göra en lång och dyster historia kort så slutade hans musikkarriär ganska abrupt när röster i hans huvud i början av 80-talet uppmanade honom att döda sin mamma, vilket han också gjorde.

Detta livsöde hade jag precis grävt ner mig i när musiken till det som kom att bli “Darkening” dök upp hos mig. Tony var väl insatt i historien om Jim Gordon, så det var inte svårt att få med honom på tåget när jag föreslog att det kanske skulle kunna bli låtens inriktning.

När låten skrevs så levde Jim Gordon fortfarande, men alldeles nyligen så avled han, fortfarande inspärrad efter mordet på sin mamma. Vill du läsa mer om denna märkliga historia så är internet såklart fullt av artiklar som beskriver händelseförloppet i detalj.

Jag proddar, spelar gitarrer, bas och sjunger lead och alla körer på den här låten. Oscar Harryson spelar slidegitarr och ett fint litet slutsolo. Tony Lind spelar trummor (för Linger) tillsammans med Henrik Ståhlberg som också spelar percussion. Det måste ju vara minst två trummisar på en låt som handlar om en trummis, right? Henning Iljero-Winnberg spelar älskvärd Würlitzer. För fantastisk mix och master (och ovärderlig vägledning) står naturligtvis Oscar Harryson på SoundHabits.

Omslag till singeln “Darkening”.

Unwritten Songs

Jag har länge haft en dröm om att spela in ett eget album, men jag har nog aldrig riktigt trott att det skulle bli verklighet. Jag skrev låtar redan på 90-talet, och då framförallt till det första bandet jag spelade bas i. Det var enkelt då, på något sätt. Spännande.

Efter att jag flyttat till Stockholm, i mitten av 90-talet, mattades låtskriveriet av rejält. Jag spelade med band och artister som skrev väldigt fin musik, och jag tyckte att jag fick uttrycka min kreativitet genom deras musik på nåt sätt. Åren gick, och de få försök jag gjorde med att skriva musik landade ofta i halvskrivna och ofärdiga låtar. En refräng här och en vers där, men aldrig nån riktigt bra helhet.

Så där höll det på. Sen kom det en pandemi. Alla möjligheter att spela musik live försvann. Alla sätt att uttrycka sig kreativt genom musik var plötsligt i princip borta. Visst, det gick att spela in musik på distans, vilket vi också gjorde med exempelvis Billy Momo, men det ersatte inte den där närheten till kreativiteten som finns i ett framträdande inför en publik.

Så jag började skriva låtar. Jag satt med min gitarr, och lät toner och ackord leda mig vidare. Låt efter låt tog form, och jag hade nästan svårt att hinna dokumentera allt. Det dök upp naturliga låtdelar som jag kunde pussla ihop till något som började likna musik. Jag hade ingen ambition att efterlikna något, utan det som dök upp var det jag försökte forma. Varje låt blev sin egen, i olika kostymer. Det var tyvärr bara melodier och ackordföljder som dök upp, så problemet med att färdigställa låtarna kvarstod. Texter, vem kan skriva fina texter? Tony, såklart. Han har skrivit fantastiska texter till två album och en EP, inspelade av ett annat band som jag emellanåt har nöjet att få spela med; Linger. Så jag frågade Tony om han hade lust att lyssna på mina fragment till låtar, och kanske eventuellt skriva nån text om andan föll på.

Tony lyssnade, och det dröjde inte alls särskilt länge innan den första texten dök upp i chatten på Messenger. Det var en enorm glädje när jag testade att sjunga in texten till min enkla lilla demo, och varje fras var skriven med min melodi i åtanke. Poetiskt utan att bli pretentiöst. Innehållet i texterna resonerar vi om innan Tony börjar skriva. Ibland har jag nånting i åtanke redan när melodin kommer till mig, en textfras eller ett ämne, och ibland är det något som känns viktigt för stunden som inspirerar till en text. Det lilla samarbetet fortsatte, och efter ett tag fanns det gott om material. Jag kände så smått att det började närma sig ett läge där ett album faktiskt var inom räckhåll.

Som ett första steg släppte jag en singel i november 2021, på min 45-årsdag. Ambitionen var att ganska snart följa upp med mer material, men nåt gjorde att hela projektet avstannade. Nya låtar dök upp, med ojämna mellanrum, men det blev inte riktigt att jag gjorde klart nånting. Låtarna fanns, men det behövdes ytterligare ansträngningar för att ro albumet i hamn.

Ansträngningarna har lönat sig. 5 låtar är redan mixade av Oscar, och ytterligare en handfull låtar finns och är i det närmaste klara för mix. En lång resa, sen jag började skriva runt jul 2020, verkar trots allt infria den där gamla drömmen om att göra ett eget album.

Det har inneburit en rad utmaningar, förutom själva skrivandet. Jag har inte sjungit speciellt mycket tidigare, jag har aldrig spelat gitarr på inspelning, men jag upplever att det här projektet har tvingat fram sidor hos mig själv som jag inte visste att jag hade i mig. Det återstår naturligtvis att se vad världen runtomkring kommer tycka om det jag, och dom jag gör detta tillsammans med, skapat. All världens tack till min fru Johanna, Tony, Oscar, Tomas, Henning, Erika, Robin, Emanuel, Emma, Andreas, Henrik, Mårten, Magnus och Viktor för era musikaliska bidrag. Ovärdeligt!

Oavsett så ser jag det som att jag har vunnit massor, redan innan albumet ens är ute.

Lydia Luce

Jag har lyssnat en hel del på senaste albumet ’Azalea’ av Lydia Luce. När hon skulle supporta Sam Outlaw på Nalen var det därför väldigt roligt att få möjlighet att vara där och fotografera.

Fujifilm X-T20 med XF35mmf1.4.

Soundtrade Studios

Jag har tillsammans med 4 andra musiker spenderat 4 dagar i Soundtrade Studios i Solna. Vi har spelat in ny musik som är tänkt att släppas i albumform till hösten, 10 låtar skrivna av Tomas Juto och Tony Lind. Projektet går under namnet Linger.

Naturligtvis hade jag med mig kameran till studion. Utmaningen var det näst intill obefintliga ljuset. Inga fönster, och inte många ljuskällor att förlita sig på. Här är några smakprov på vad jag lyckades åstadkomma i bildväg.

Vad vi lyckades prestera musikaliskt är ännu så länge hemligt, men väl värt att vänta på. Tycker jag.

På bilderna ser ni Tomas, Tony, Staffan, Viktor, Anna och Joel.

Fujifilm X-T20 med XF18mmF2 och XF35mmF1.4.

Lasse Åberg (och Bålsta Big Band)

En kollega frågade för ett tag sen om jag kunde komma och fotografera hans storband någon gång. Igår hade bandet genrep inför sin konsert ikväll, och då passade jag på att åka dit för att ta lite bilder.

Ja, det är Lasse Åberg som spelar congas.

 

Bilderna är tagna med Fujifilm X-H1.

I väntans tider...

Igår spelade jag på militärbal på K1. Fantastiskt band, och en hängiven publik som dansade in i det sista. Men i vanlig ordning så innebar det också en hel del väntan, och dom stunderna är ofta tacksamma att föreviga.

X-T20 med XF18mmF2.

Teddybears på Gröna Lund

I fredags fotograferade jag min första konsert för musicstage.se, som dessutom var årets sista konsert på Gröna Lund. Här är några av bilderna, föreställande grymma Teddybears.

Alla bilder är tagna med Fujifilm X-H1 och Fujinon XF35mmF1.4.

The Mommyheads

Mitt band, Billy Momo, har varit ute på en miniturné med The Mommyheads från New York den här veckan. Vi spelade på Obaren i Stockholm i onsdags, på Plan B i Tranås i torsdags och igår avslutade vi turnén på Kafé De Lux i Växjö.

The Mommyheads bildades redan 1987 av Adam Elk, som numera är enda kvarvarande originalmedlem.

Här är hur som helst några bilder som jag tog när Mommyheads spelade på Plan B och Kafé De Lux. Gruppbilden från Plan B är tagen av Helena Forsell.